Introduktion till Agenda 2030

Den här utbildningen ger dig insikt om hur du kan bidra till att nå målen i Agenda 2030, en universell agenda för att driva förändring till ett hållbart samhälle. Den riktar sig främst till dig som är statligt anställd men andra kan naturligtvis också använda den.

Utbildningen består av fyra delar och tar ca 20-30 minuter att genomföra.

Sätt igång Om webbplatsen

1 av 4 - Lär känna de globala målen

Vad är Agenda 2030?

FN:s generalförsamling antog i september 2015 resolutionen ”Transforming Our World – The 2030 Agenda for Sustainable Development”.

Agendan innebär att världens länder fram till 2030 åtagit sig att utrota fattigdom och hunger, bekämpa ojämlikheter och bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Andra åtaganden är att förverkliga de mänskliga rättigheterna, främja jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och se till att planeten och dess naturresurser på lång sikt skyddas. Agenda 2030-delegationen har beskrivit agendan som ”världssamfundets nuvarande definition av vad hållbar utveckling innebär”.

Agenda 2030:s fyra beståndsdelar

Deklaration

Den politiska deklarationen vilar på ett stort antal deklarationer och resolutioner som FN:s medlemsländer har kommit överens om och skrivit under.

Några av de viktigaste är Beijing platform for action/Fjärde världskonferensen för kvinnors rättigheter 1995, Barndeklarationen 1989 och Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948.

17 globala mål och 169 delmål

Agendan innehåller 17 globala mål och 169 delmål. De täcker in de tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. En grundbult i agendan är att den ska genomföras i partnerskap mellan regeringar, den privata sektorn, det civila samhället och FN-systemet. Det ska också ske i solidaritet med de som globalt sett lever i fattigdom och utsatthet. Ingen ska lämnas utanför.

Finansiering

Att det finns finansiering är avgörande för att vi ska lyckas förverkliga Agenda 2030. Enskilda stater har det främsta ansvaret gentemot sina medborgare för att genomföra Agenda 2030. Det internationella samfundet har ett särskilt och gemensamt ansvar för de länder med de största utmaningarna och som har de svagaste institutionerna.

Uppföljning och utvärdering

Hur vet vi hur det går för Sverige i arbetet med att genomföra agendan? Självklart ingår uppföljning – på internationell, nationell och lokal nivå. FN har tagit fram ett antal indikatorer, och varje land rapporterar regelbundet om utvecklingen till FN. Vid sidan om den formella rapporteringen pågår även andra återkommande uppföljningar på lokal nivå. Dessa är i form av sammanställningar, jämförelser och rankinglistor över kommuners och regioners arbete.

SCB har i uppdrag att samordna den statistiska uppföljningen av hur Sverige lever upp till de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030. Arbetet genomförs i nära samarbete med en mängd andra svenska myndigheter och med stöd från bl.a. civilsamhället. Agendan följs dels upp med de globala indikatorer som FN beslutat om, dels med de nationella indikatorer som SCB och många andra myndigheter tar fram. På global nivå följs målen upp med hjälp av drygt 230 indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett 50-tal nationellt anpassade indikatorer.

Utöver de globala och nationella indikatorerna, har Rådet för främjande av kommunala analyser gjort ett urval på ett 50-tal nyckeltal som kan stödja kommuners och regioners arbete med Agenda 2030. Arbetet med att förbättra uppföljningen av Agenda 2030 på global och nationell nivå pågår löpande. Det innebär att både indikatorer och datakällor förbättras och utvecklas kontinuerligt.

Här är de 17 globala Målen

Vilket eller vilka av de 17 målen klappar ditt hjärta lite extra för? Vilka mål är relevanta för din myndighet?

Klicka på målen för att läsa mer

Mål 1

Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt.

Mål 2

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

Mål 3

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål 4

Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Mål 5

Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Mål 6

Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

Mål 7

Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

Mål 8

Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Mål 9

Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

Mål 10

Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Mål 11

Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Mål 12

Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Mål 13

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Mål 14

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

Mål 15

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Mål 16

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

Mål 17

Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Allt hänger ihop

Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling, är integrerade och odelbara vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Genom att ett mål uppfylls blir det enklare att uppnå ett annat. Om till exempel fler får tillgång till rent vatten och sanitet (mål 6) skapas bättre förutsättningar för människors hälsa (mål 3). Ett konkret resultat är att när barn får bättre hälsa kan fler ta sig till skolan.

Konsekvenserna av coronapandemin har tydligt visat inte bara hur alla delar av hållbarhet hänger ihop utan även hur viktigt globalt samarbete är. Den väg som Agenda 2030 pekar ut är kort sagt viktigare än någonsin.

Det behövs helhets­sats­ningar och en tvärsektoriell samordning för att vi ska lyckas nå målen. Vi kan därför inte arbeta med Agenda 2030 i silos eller som ett enskilt projekt utan vi måste integrera agendan i olika projekt och verksamheter.

Mål
16

Vad betyder Agenda 2030 för dig som statsanställd och för Sverige?

Behöver vi verkligen agendan? Har vi inte redan ett hållbart samhälle jämfört med andra länder?

Det stämmer att Sverige redan ligger långt fram i arbetet med hållbar utveckling. Men att göra verklighet av målen i Agenda 2030 innebär en stor omställning.

Nu är det ”decade of action” – handlingens decennium. Vi har mindre än tio år på oss för att nå målen om ett hållbart samhälle.

SANT ELLER FALSKT?

Svara på påståendena nedan för att komma vidare

Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser år 2045, givet de befintliga styrmedel och tillsatta åtgärder sätts in idag. Fler reformer kommer att krävas.

Sant
Falskt
Sant
De inhemska koldioxidutsläppen minskar men inte i den takt som krävs för att nå målen. Den svenska konsumtionen bidrar också till utsläpp utomlands.

Andelen som lever i allvarlig materiell fattigdom har minskat i Sverige och är nu lägst i Europa.

Sant
Falskt
Sant
Men vissa grupper drabbas fortfarande av ekonomisk ojämlikhet till exempel utrikes födda och arbetslösa.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster har minskat under 2000-talet.

Sant
Falskt
Sant
År 2000 låg kvinnors inkomst på 76,6 procent av mäns inkomst. År 2010, tio år senare, låg den på 79,5 procent. Men de senaste två åren har förändringarna varit små, från 82,3 procent 2016 till 82,6 procent 2018.

Sedan riksdagsvalet 2002 har valdeltagandet i Sverige minskat.

Sant
Falskt
Falskt
Sedan valet 2002 har valdeltagandet i svenska riksdagsval ökat i varje val. I riksdagsvalet 2018 röstade 87 procent. Det svenska valdeltagandet är högt i ett internationellt perspektiv, men det är ojämnt. Det skiljer 15–17 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda, mellan hög- och lågutbildade, samt mellan hög- och låginkomsttagare.

2 av 4 - Agenda 2030 betyder förändring

Det är hög tid nu

Sverige har goda förutsättningar att nå de globala målen. Vi ligger generellt sett bra till i internationella jämförelser, till exempel genom att vi har ett välutvecklat skattesystem och stabila offentliga finanser. Men det saknas inte utmaningar.

Ojämnt fördelade problem

Många problem i samhället drabbar människor på ett ojämlikt sätt. Här är några exempel.

  • Personer med funktionsnedsättning har svårare än övriga befolkningen att få jobb.
  • Trångboddheten drabbar främst utrikes födda med utomeuropeisk bakgrund.
  • Valdeltagandet är högt men ojämnt fördelat mellan in- och utrikes födda, hög- och lågutbildade och mellan personer med höga respektive låga inkomster.
  • Män är mer våldsutsatta än kvinnor, men kvinnor är i högre utsträckning utsatta för sexualbrott.
  • Svenska elever blir bättre på läsförståelse och matematik och andelen unga som varken arbetar eller studerar sjunker. Samtidigt blir fler unga flickor och pojkar mobbade.
  • Självmorden minskar något, men har under 2000-talet ökat i de yngre åldersgrupperna.
  • Fler kvinnor än män har nedsatt psykiskt välbefinnande och sämst mår yngre kvinnor.

Måluppfyllelse och statistik

193
länder
Antalet länder i världen som har formulerat och antagit Agenda 2030 är 193.
26
procent
Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent sedan 1990. Den största förändringen skedde mellan 2003 och 2014, men har nu bromsat in.
45
minuter
Kvinnor ägnade år 2010 i genomsnitt 45 minuter mer per dygn åt obetalt arbete än män gjorde.
55
procent
Sverige har redan uppnått det nationella målet att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020. Enligt den preliminära statistiken uppgick andelen förnybar energi år 2018 till cirka 55 procent.

Sveriges största utmaningar

Ojämlikheter mellan grupper

Den ekonomiska ojämlikheten minskar inte. Det finns också ojämlikheter inom områdena hälsa, boende och våldsutsatthet.

De nationella miljömålen

Det är fortsatt oklart hur Sverige ska lyckas nå många av de nationella miljömålen.

Våld, kränkningar och mobbning

Våld och kränkningar minskar inte. Fler unga utsätts för mobbning.

Regeringen har det övergripande ansvaret

Regeringen har det yttersta ansvaret för Sveriges arbete med att genomföra Agenda 2030.

Men även de statliga myndigheterna har en viktig roll i det arbetet. Det är de statliga myndigheterna som konkret ska genomföra agendan, tillsammans med kommuner och regioner. Faktiskt kan man säga att ni redan jobbar direkt med agendan. Det finns många nationella mål, beslutade av riksdagen, som ofta är mer ambitiösa än de globala målen.

Din myndighet och alla andra statliga myndigheter gör det möjligt för andra samhällsaktörer att bidra, till exempel genom att ni tar fram riktlinjer och beslut som styr mot en hållbar utveckling.

Den statliga värdegrunden

Säkert har du någon gång hört talas om den statliga värdegrunden. Annars får du tillfälle att bekanta dig med den nu! Värdegrunden finns för att vi ska ha en offentlig förvaltning som är effektiv, rättssäker samt fri från korruption och maktmissbruk. Den består av sex principer.

Vad du kanske inte känner till är hur den statliga värdegrunden hänger ihop med Agenda 2030. Vad har de gemensamt? Jo, varje princip i värdegrunden har faktiskt direkt koppling till något av delmålen i agendan.

Klicka på de olika värdeorden för att se kopplingen

Demokrati
Legalitet
Objektivitet
Fri åsikts­bildning
Respekt
Effektivitet och service
Statlig värdegrund:

Demokrati

Du arbetar på medborgarnas uppdrag och ser till att de beslut som riksdagen och regeringen fattar blir verklighet. Du uppträder på ett sätt som bidrar till att bygga och bevara förtroendet för myndigheterna och staten.

Hänger ihop med:

Delmål 16.7

Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande

Statlig värdegrund:

Legalitet

Du känner till och följer de lagar och regler som gäller. Legalitetsprincipen betyder att den verksamhet som myndigheterna bedriver är rättssäker.

Hänger ihop med:

Delmål 16.3

Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa

Statlig värdegrund:

Objektivitet

Alla måste kunna lita på att du som är statligt anställd agerar sakligt och opartiskt. Du är därför uppmärksam på de intressekonflikter som kan uppstå. Det innebär bland annat att du anmäler bisysslor och jäv till arbetsgivaren och att du självklart inte agerar korrupt.

Hänger ihop med:

Delmål 16.5

Bekämpa korruption och mutor

Statlig värdegrund:

Fri åsiktsbildning

Öppenhet är en grundprincip i demokratin. Yttrandefrihet, meddelarfrihet och offentlighet gäller. I staten finns det också förbud mot efterforskning och repressalier. Det innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på källor eller visselblåsare, och inte heller straffa den som uttalat sig kritiskt i media.

Hänger ihop med:

Delmål 16.10

Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna

Statlig värdegrund:

Respekt för lika värde, frihet och värdighet

Du behandlar alla människor lika och med respekt. Det innebär att du inte tummar på de mänskliga fri- och rättigheterna eller diskriminerar någon på grund av till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.

Hänger ihop med:

Delmål 16.B

Främja och verkställ icke-diskriminerande politik och lagstiftning

Statlig värdegrund:

Effektivitet och service

Du förenar effektivitet med service och tillgänglighet. Du informerar, vägleder och ger råd på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt. Du utför också dina uppgifter på ett effektivt sätt och hushållar med resurserna.

Hänger ihop med:

Delmål 16.6

Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner

Tillsammans har vi ett ansvar

Agenda 2030 betonar att för att nå målen är det nödvändigt att alla samhällsaktörer är delaktiga och tar ett gemensamt ansvar. Agendan förutsätter att förhållningssätt och beteenden förändras, både på individ- och samhällsnivå. Att utveckla och skapa former för dialog behövs för att agendan ska kunna genomföras.

Sant eller Falskt?

Den statliga värdegrunden består av sex principer. Dessa är uttryck för regeringsformens och andra lagars grundläggande krav på myndigheterna och de som är statligt anställda.

Sant
Falskt
Sant
Grundlagar och andra lagar lägger de yttre ramarna för all statlig verksamhet. Tillsammans uttrycker de ett antal principer som förenar alla som är statligt anställda, oavsett verksamhet och profession.

Det finns en direkt koppling mellan den statliga värdegrunden och ditt personliga ansvar som statligt anställd.

Sant
Falskt
Sant
Du som statligt anställd måste följa de generella reglerna men också de regler som är specifika för din myndighets verksamhet.

Den statliga värdegrunden syftar till att skapa myndigheter som är effektiva, rättssäkra och fria från korruption och maktmissbruk.

Sant
Falskt
Sant
Att du som statsanställd följer principerna i värdegrunden och genomför ditt uppdrag bidrar också till medborgarnas förtroende för Sveriges myndigheter.

3 av 4 - Din roll som statsanställd

Som anställd i staten spelar du en viktig roll

Du behövs för att Sverige ska lyckas med sitt åtagande att genomföra agendan. Din kompetens, erfarenhet, kontaktnät och engagemang är avgörande både nu och för kommande generationer.

Förändring tar tid. Alla måste arbeta mot samma mål för att skynda på förändringarna. Som statligt anställd har du stor potential att bidra till nya och innovativa processer och vägar för att nå målen i Agenda 2030. På så vis kan Sverige bli ett föregångsland som andra länder vill ta efter.

8 byggstenar för att nå hållbarhetsmålen

Vad behövs för att genomföra Agenda 2030? En avgörande faktor är att alla delar av samhället engagerar sig och samverkar. Man kan illustrera det med 8 byggstenar som representerar nödvändiga strukturer, processer och arbetsmetoder. Alla byggstenarna hänger ihop – alla är lika viktiga. Du som enskild anställd i staten kan göra skillnad genom att bidra till någon av byggstenarna.

Politiskt åtagande
Integrerade arbetssätt
Långsiktighet
Global påverkan
Samordning av policyer
Lokal och regional delaktighet
Intressenters delaktighet
Uppföljning och utvärdering

Hur kan du göra skillnad?

Kanske undrar du om du som enskild anställd i staten verkligen kan göra skillnad i arbetet med Agenda 2030. Svaret är entydigt JA, du kan göra skillnad! Här kommer tips på vad du kan göra på din arbetsplats.

Lär dig mer

  • Läs på om Agenda 2030 och de globala målen.
  • Lär dig om arbetet med Agenda 2030 på din egen arbetsplats.
  • Ta reda på vilka beröringspunkter dina ansvarsområden har med Agenda 2030.

Ta en aktiv roll

  • Upprätta tillsammans med din chef en individuell handlingsplan utifrån din myndighets behov och förutsättningar.
  • Hitta en fråga du brinner för och bjud in till dialog på enhets- och personalmöten eller arbetsplatsträffar för att styra enhetens, avdelningens eller myndighetens arbete mot något av målen i Agenda 2030.
  • Läs mål- och strategidokumenten för din myndighet och se hur de stämmer överens med Agenda 2030 och globala målen. Finns det något som behöver justeras eller förtydligas?
  • Identifiera vilka hållbarhetsmål din enhet eller myndighet jobbar med.
  • Utforska nätverk och samarbeten.
  • Undersök vilka samverkansprojekt och möjligheter till utveckling som finns som är relevanta för Agenda 2030.

Diskutera målen

  • Hur kan vi använda oss av Agenda 2030 i vårt arbete?
  • Vilka av målen är mest relevanta för oss och vår verksamhet?
  • Hur kan vår myndighet utveckla nuvarande samarbeten för att bidra till Agenda 2030?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med att starta samarbeten med andra myndigheter?
  • Finns det några nätverk för oss att ansluta till på lokal eller nationell nivå?
  • Vad finns det för exempel på framgångsrik samverkan? Hur kan vi lära oss av dessa?
  • Har ni några goda exempel från arbetet med Agenda 2030? Vilka?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns med agendans omfattning och utformning?
  • Vilka hinder kan försvåra arbetet med Agenda 2030? Hur kan vi komma runt dem?

Samverkan och innovation

Hur väl vi i Sverige lyckas genomföra Agenda 2030 och de globala målen beror till stor del på hur väl olika samhällsaktörer samarbetar. För att effektivt nå målen krävs att myndigheter och andra aktörer, samordnar sina insatser.

Förutsättningar för framgångsrik samverkan:

  • medvetenhet om att samverkan är avgörande men inte ensamt lösningen på alla problem
  • förståelse för samarbetspartnerns perspektiv
  • tillräckliga resurser
  • medvetenhet om att meningsskiljaktigheter kan uppstå – det är en oundviklig del av samarbetet
  • medvetenhet om att regelverk ibland kan vara ett hinder, kanske för att de är föråldrade och behöver uppdateras.

Nätverk & forum

Det finns redan etablerade nätverk och forum för samverkan mellan myndigheter. Här presenteras några av dem.

GD-Forum

I GD-Forum för myndigheter en strategisk dialog på ledningsnivå. Samtidigt skapar forumet även möjligheter för samverkan, konkreta samarbeten och partnerskap på operativ nivå.

Utgångspunkten för GD-Forum är en gemensam avsiktsförklaring. Genom den åtar sig myndigheterna att i samverkan bidra till genomförandet av målen i Agenda 2030. Avsiktsförklaringen säger också att genomförandet ska ske inom ramen för deras respektive uppdrag och genom att de tre dimensionerna av hållbarhet integreras, det vill säga social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Myndighetsforum och utvecklingssamarbete

Enligt Agenda 2030 ska Sverige, liksom andra höginkomstländer, stötta utvecklingsländer när de ska stärka sina offentliga institutioner (Delmål 16.6 ur Agenda 2030). Idag verkar drygt 40 svenska myndigheter med detta. De bidrar med unik kompetens inom sina specifika områden, liksom inom förvaltningskunskap grundat på demokratiska principer. Målet är stärkta institutioner i utvecklingsländer som gagnar människor som lever i fattigdom.

För att effektivisera samarbetet inom områden som rätts- och hälsosektorn, skatte- och statistikområden eller landrättigheter, har myndigheterna ett flertal nätverk. Ett årligt Myndighetsforum äger också rum där aktuella insatser, trender och synergier diskuteras.

Mötesplats social hållbarhet

En annan plattform är Mötesplats social hållbarhet, ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och till att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter.

Mötesplats för social hållbarhet drivs av Sveriges Kommuner och Regioner och Folkhälsomyndigheten.

Länsstyrelsernas nätverk för Agenda 2030

Länsstyrelsenätverkets syfte är ett underlätta för de enskilda länsstyrelserna att klara sitt uppdrag i regleringsbreven samt sin roll som regional huvudaktör. Genom nätverket vill länsstyrelserna bland annat

  • bidra till kompetensutveckling, kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, till exempel genom föreläsningar utifrån regeringens fokusområden för Agenda 2030
  • bidra med metodstöd för hur länsstyrelserna kan integrera Agenda 2030 och tvärsektoriella perspektiv i sin verksamhet och gentemot olika aktörer i länen
  • delta i olika uppdrag och initiativ som utvecklar uppföljning och utvärdering av de globala hållbarhetsmålen
  • ha dialog med externa partnerskap och aktörer, däribland Sveriges Kommuner och Regioner.
Alla länsstyrelser arbetar nu med Agenda 2030. Detta sker inom ramen för befintlig verksamhet, men det finns också flera exempel på nya arbetssätt och ny samverkan, ofta med tvärsektoriellt fokus, som Agenda 2030 har stimulerat till.

MYNDIGHETSNÄTVERKET FÖR UPPFÖLJNING AV AGENDA 2030

SCB samlar och samordnar ett nätverk av myndigheter, departement och andra organisationer som ansvarar för produktion, utveckling och tillgängliggörande av indikatorerna i den nationella statistiska uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige.

Medlemmarna i nätverket samarbetar aktivt både med att förbättra den nationella uppföljningen och med rapporteringen av data och statistik från Sverige till den globala nivån. Aktiv samordning och samarbete ger betydande effektivitetsvinster. Särskilt utsedda kontaktpersoner för agendauppföljningen på myndigheter och departement har varit en framgångsfaktor.

Låt oss göra skillnad tillsammans

Vi hoppas att du nu har fått en bra bild av Agenda 2030 och hur viktig du och dina kollegor är för att genomföra den. Säkert har du idéer om hur du kan arbeta med agendan i din egen roll. Underskatta inte din förmåga att göra skillnad! Lita på gemenskapens kraft. Som avslutning får du nu möjligheten att testa dina kunskaper.

Testa dina kunskaper

När du har svarat på frågorna nedan har du slutfört utbildningen och du får ett diplom.
1. Hur många globala mål innehåller Agenda 2030?
16
20
17
2. Hur många länder i världen har formulerat och antagit Agenda 2030?
21
98
Alla FN:s 193 medlemsländer
3. Mellan vilka aktörer ska Agenda 2030 genomföras?
Regeringar, den privata sektorn, det civila samhället och FN-systemet
Politiker, företagsledare och lärosäten
Privatpersoner, utvalda tjänstemän och riksdagsledamöter
4. På vilka nivåer sker uppföljningen av arbetet för Agenda 2030?
Kommunal, regional och nationell nivå
Privat, offentlig och nationell nivå
Internationell, nationell och lokal nivå
5. Vilka är Agenda 2030 fyra beståndsdelar?
Den politiska deklarationen, 17 globala mål & 169 delmål, medel, implementering
Den politiska deklarationen, 17 globala mål & 169 delmål, medel, uppföljning & utvärdering
Ökad kunskap, 17 globala mål & 169 delmål, medel, uppföljning & utvärdering
6. Vilket alternativ är inte ett av målen för Agenda 2030?
Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
Minska kapaciteten för implementering av globala målen i utvecklingsländer
Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
7. Vilka är de huvudsakliga utmaningarna i Sverige i dagsläget?
Hemlöshet, arbetslöshet bland ungdomar samt sjunkande prestationsnivåer i skolan
Ojämlikheten mellan grupper, de nationella miljömålen samt våld, kränkningar och mobbning
Ekonomiska resurser inom sjukvården, bristande resurser inom det militära försvaret samt miljöarbete på lokal nivå
8. Vilken aktör har det yttersta ansvaret för Sveriges arbete med att genomföra Agenda 2030?
Statliga myndigheter
Kommuner
Regeringen
9. Vilket alternativ är inte en av de statliga värdegrunderna?
Demokrati
Rationalitet
Effektivitet och service
10. Vilka förutsättningar framhävs som extra viktiga för att nå målen?
Ökad samverkan och innovativa arbetssätt
Arbeta i silos och hantera det som ett enskilt projekt
Fokusera på den enskilda verksamheten och myndighetens sakområde
Hur många rätt?

4 av 4 - Några ord på vägen

Handlingens decennium är nu!

Tack för att du tog dig tid att gå igenom den här utbildningen. Vi hoppas att du kommer att ha användning av den.

Vidare läsning

Vi hoppas att du nu känner dig bekant med vad Agenda 2030 är och vad Sveriges åtagande innebär för dig. Om du vill finns det mer att läsa om Agenda 2030. Vi har samlat en del länkar till olika myndigheters och organisationers webbsidor samt dokument om agendan som vi tror kan vara av intresse för dig. Lycka till!

Politiska mål av stor relevans för Agenda 2030

Regeringens arbete och uppdrag till myndigheter

Samverkan och forum

Andra forum för Agenda 2030

Kommunikation och lärande exempel

Har du frågor?

Hör gärna av dig till

Muhanad Sammar
Statistiker på SCB och projektledare för arbetet med den här utbildningen
muhanad.sammar@scb.se