Den här utbildningen ger dig insikt om hur du kan bidra till att nå målen i Agenda 2030, en universell agenda för att driva förändring till ett hållbart samhälle. Den riktar sig främst till dig som är statligt anställd men andra kan naturligtvis också använda den.
Utbildningen består av fyra delar och tar ca 20-30 minuter att genomföra.
FN:s generalförsamling antog i september 2015 resolutionen ”Transforming Our World – The 2030 Agenda for Sustainable Development”.
Agendan innebär att världens länder fram till 2030 åtagit sig att utrota fattigdom och hunger, bekämpa ojämlikheter och bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Andra åtaganden är att förverkliga de mänskliga rättigheterna, främja jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och se till att planeten och dess naturresurser på lång sikt skyddas. Agenda 2030-delegationen har beskrivit agendan som ”världssamfundets nuvarande definition av vad hållbar utveckling innebär”.
Den politiska deklarationen vilar på ett stort antal deklarationer och resolutioner som FN:s medlemsländer har kommit överens om och skrivit under.
Några av de viktigaste är Beijing platform for action/Fjärde världskonferensen för kvinnors rättigheter 1995, Barndeklarationen 1989 och Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948.
Agendan innehåller 17 globala mål och 169 delmål. De täcker in de tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. En grundbult i agendan är att den ska genomföras i partnerskap mellan regeringar, den privata sektorn, det civila samhället och FN-systemet. Det ska också ske i solidaritet med de som globalt sett lever i fattigdom och utsatthet. Ingen ska lämnas utanför.
Att det finns finansiering är avgörande för att vi ska lyckas förverkliga Agenda 2030. Enskilda stater har det främsta ansvaret gentemot sina medborgare för att genomföra Agenda 2030. Det internationella samfundet har ett särskilt och gemensamt ansvar för de länder med de största utmaningarna och som har de svagaste institutionerna.
Hur vet vi hur det går för Sverige i arbetet med att genomföra agendan? Självklart ingår uppföljning – på internationell, nationell och lokal nivå. FN har tagit fram ett antal indikatorer, och varje land rapporterar regelbundet om utvecklingen till FN. Vid sidan om den formella rapporteringen pågår även andra återkommande uppföljningar på lokal nivå. Dessa är i form av sammanställningar, jämförelser och rankinglistor över kommuners och regioners arbete.
SCB har i uppdrag att samordna den statistiska uppföljningen av hur Sverige lever upp till de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030. Arbetet genomförs i nära samarbete med en mängd andra svenska myndigheter och med stöd från bl.a. civilsamhället. Agendan följs dels upp med de globala indikatorer som FN beslutat om, dels med de nationella indikatorer som SCB och många andra myndigheter tar fram. På global nivå följs målen upp med hjälp av drygt 230 indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett 50-tal nationellt anpassade indikatorer.
Utöver de globala och nationella indikatorerna, har Rådet för främjande av kommunala analyser gjort ett urval på ett 50-tal nyckeltal som kan stödja kommuners och regioners arbete med Agenda 2030. Arbetet med att förbättra uppföljningen av Agenda 2030 på global och nationell nivå pågår löpande. Det innebär att både indikatorer och datakällor förbättras och utvecklas kontinuerligt.
Vilket eller vilka av de 17 målen klappar ditt hjärta lite extra för? Vilka mål är relevanta för din myndighet?
Klicka på målen för att läsa mer
Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling, är integrerade och odelbara vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Genom att ett mål uppfylls blir det enklare att uppnå ett annat. Om till exempel fler får tillgång till rent vatten och sanitet (mål 6) skapas bättre förutsättningar för människors hälsa (mål 3). Ett konkret resultat är att när barn får bättre hälsa kan fler ta sig till skolan.
Konsekvenserna av coronapandemin har tydligt visat inte bara hur alla delar av hållbarhet hänger ihop utan även hur viktigt globalt samarbete är. Den väg som Agenda 2030 pekar ut är kort sagt viktigare än någonsin.
Det behövs helhetssatsningar och en tvärsektoriell samordning för att vi ska lyckas nå målen. Vi kan därför inte arbeta med Agenda 2030 i silos eller som ett enskilt projekt utan vi måste integrera agendan i olika projekt och verksamheter.
Behöver vi verkligen agendan? Har vi inte redan ett hållbart samhälle jämfört med andra länder?
Det stämmer att Sverige redan ligger långt fram i arbetet med hållbar utveckling. Men att göra verklighet av målen i Agenda 2030 innebär en stor omställning.
Nu är det ”decade of action” – handlingens decennium. Vi har mindre än tio år på oss för att nå målen om ett hållbart samhälle.
Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser år 2045, givet de befintliga styrmedel och tillsatta åtgärder sätts in idag. Fler reformer kommer att krävas.
Andelen som lever i allvarlig materiell fattigdom har minskat i Sverige och är nu lägst i Europa.
Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster har minskat under 2000-talet.
Sedan riksdagsvalet 2002 har valdeltagandet i Sverige minskat.
Sverige har goda förutsättningar att nå de globala målen. Vi ligger generellt sett bra till i internationella jämförelser, till exempel genom att vi har ett välutvecklat skattesystem och stabila offentliga finanser. Men det saknas inte utmaningar.
Många problem i samhället drabbar människor på ett ojämlikt sätt. Här är några exempel.
Den ekonomiska ojämlikheten minskar inte. Det finns också ojämlikheter inom områdena hälsa, boende och våldsutsatthet.
Det är fortsatt oklart hur Sverige ska lyckas nå många av de nationella miljömålen.
Våld och kränkningar minskar inte. Fler unga utsätts för mobbning.
Regeringen har det yttersta ansvaret för Sveriges arbete med att genomföra Agenda 2030.
Men även de statliga myndigheterna har en viktig roll i det arbetet. Det är de statliga myndigheterna som konkret ska genomföra agendan, tillsammans med kommuner och regioner. Faktiskt kan man säga att ni redan jobbar direkt med agendan. Det finns många nationella mål, beslutade av riksdagen, som ofta är mer ambitiösa än de globala målen.
Din myndighet och alla andra statliga myndigheter gör det möjligt för andra samhällsaktörer att bidra, till exempel genom att ni tar fram riktlinjer och beslut som styr mot en hållbar utveckling.
Säkert har du någon gång hört talas om den statliga värdegrunden. Annars får du tillfälle att bekanta dig med den nu! Värdegrunden finns för att vi ska ha en offentlig förvaltning som är effektiv, rättssäker samt fri från korruption och maktmissbruk. Den består av sex principer.
Vad du kanske inte känner till är hur den statliga värdegrunden hänger ihop med Agenda 2030. Vad har de gemensamt? Jo, varje princip i värdegrunden har faktiskt direkt koppling till något av delmålen i agendan.
Klicka på de olika värdeorden för att se kopplingen
Du arbetar på medborgarnas uppdrag och ser till att de beslut som riksdagen och regeringen fattar blir verklighet. Du uppträder på ett sätt som bidrar till att bygga och bevara förtroendet för myndigheterna och staten.
Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande
Du känner till och följer de lagar och regler som gäller. Legalitetsprincipen betyder att den verksamhet som myndigheterna bedriver är rättssäker.
Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa
Alla måste kunna lita på att du som är statligt anställd agerar sakligt och opartiskt. Du är därför uppmärksam på de intressekonflikter som kan uppstå. Det innebär bland annat att du anmäler bisysslor och jäv till arbetsgivaren och att du självklart inte agerar korrupt.
Bekämpa korruption och mutor
Öppenhet är en grundprincip i demokratin. Yttrandefrihet, meddelarfrihet och offentlighet gäller. I staten finns det också förbud mot efterforskning och repressalier. Det innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på källor eller visselblåsare, och inte heller straffa den som uttalat sig kritiskt i media.
Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna
Du behandlar alla människor lika och med respekt. Det innebär att du inte tummar på de mänskliga fri- och rättigheterna eller diskriminerar någon på grund av till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.
Främja och verkställ icke-diskriminerande politik och lagstiftning
Du förenar effektivitet med service och tillgänglighet. Du informerar, vägleder och ger råd på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt. Du utför också dina uppgifter på ett effektivt sätt och hushållar med resurserna.
Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner
Agenda 2030 betonar att för att nå målen är det nödvändigt att alla samhällsaktörer är delaktiga och tar ett gemensamt ansvar. Agendan förutsätter att förhållningssätt och beteenden förändras, både på individ- och samhällsnivå. Att utveckla och skapa former för dialog behövs för att agendan ska kunna genomföras.
Den statliga värdegrunden består av sex principer. Dessa är uttryck för regeringsformens och andra lagars grundläggande krav på myndigheterna och de som är statligt anställda.
Det finns en direkt koppling mellan den statliga värdegrunden och ditt personliga ansvar som statligt anställd.
Den statliga värdegrunden syftar till att skapa myndigheter som är effektiva, rättssäkra och fria från korruption och maktmissbruk.
Du behövs för att Sverige ska lyckas med sitt åtagande att genomföra agendan. Din kompetens, erfarenhet, kontaktnät och engagemang är avgörande både nu och för kommande generationer.
Förändring tar tid. Alla måste arbeta mot samma mål för att skynda på förändringarna. Som statligt anställd har du stor potential att bidra till nya och innovativa processer och vägar för att nå målen i Agenda 2030. På så vis kan Sverige bli ett föregångsland som andra länder vill ta efter.
Vad behövs för att genomföra Agenda 2030? En avgörande faktor är att alla delar av samhället engagerar sig och samverkar. Man kan illustrera det med 8 byggstenar som representerar nödvändiga strukturer, processer och arbetsmetoder. Alla byggstenarna hänger ihop – alla är lika viktiga. Du som enskild anställd i staten kan göra skillnad genom att bidra till någon av byggstenarna.
Kanske undrar du om du som enskild anställd i staten verkligen kan göra skillnad i arbetet med Agenda 2030. Svaret är entydigt JA, du kan göra skillnad! Här kommer tips på vad du kan göra på din arbetsplats.
Hur väl vi i Sverige lyckas genomföra Agenda 2030 och de globala målen beror till stor del på hur väl olika samhällsaktörer samarbetar. För att effektivt nå målen krävs att myndigheter och andra aktörer, samordnar sina insatser.
Förutsättningar för framgångsrik samverkan:
Det finns redan etablerade nätverk och forum för samverkan mellan myndigheter. Här presenteras några av dem.
I GD-Forum för myndigheter en strategisk dialog på ledningsnivå. Samtidigt skapar forumet även möjligheter för samverkan, konkreta samarbeten och partnerskap på operativ nivå.
Utgångspunkten för GD-Forum är en gemensam avsiktsförklaring. Genom den åtar sig myndigheterna att i samverkan bidra till genomförandet av målen i Agenda 2030. Avsiktsförklaringen säger också att genomförandet ska ske inom ramen för deras respektive uppdrag och genom att de tre dimensionerna av hållbarhet integreras, det vill säga social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Enligt Agenda 2030 ska Sverige, liksom andra höginkomstländer, stötta utvecklingsländer när de ska stärka sina offentliga institutioner (Delmål 16.6 ur Agenda 2030). Idag verkar drygt 40 svenska myndigheter med detta. De bidrar med unik kompetens inom sina specifika områden, liksom inom förvaltningskunskap grundat på demokratiska principer. Målet är stärkta institutioner i utvecklingsländer som gagnar människor som lever i fattigdom.
För att effektivisera samarbetet inom områden som rätts- och hälsosektorn, skatte- och statistikområden eller landrättigheter, har myndigheterna ett flertal nätverk. Ett årligt Myndighetsforum äger också rum där aktuella insatser, trender och synergier diskuteras.
En annan plattform är Mötesplats social hållbarhet, ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och till att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter.
Mötesplats för social hållbarhet drivs av Sveriges Kommuner och Regioner och Folkhälsomyndigheten.
Länsstyrelsenätverkets syfte är ett underlätta för de enskilda länsstyrelserna att klara sitt uppdrag i regleringsbreven samt sin roll som regional huvudaktör. Genom nätverket vill länsstyrelserna bland annat
SCB samlar och samordnar ett nätverk av myndigheter, departement och andra organisationer som ansvarar för produktion, utveckling och tillgängliggörande av indikatorerna i den nationella statistiska uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige.
Medlemmarna i nätverket samarbetar aktivt både med att förbättra den nationella uppföljningen och med rapporteringen av data och statistik från Sverige till den globala nivån. Aktiv samordning och samarbete ger betydande effektivitetsvinster. Särskilt utsedda kontaktpersoner för agendauppföljningen på myndigheter och departement har varit en framgångsfaktor.
Vi hoppas att du nu har fått en bra bild av Agenda 2030 och hur viktig du och dina kollegor är för att genomföra den. Säkert har du idéer om hur du kan arbeta med agendan i din egen roll. Underskatta inte din förmåga att göra skillnad! Lita på gemenskapens kraft. Som avslutning får du nu möjligheten att testa dina kunskaper.
Tack för att du tog dig tid att gå igenom den här utbildningen. Vi hoppas att du kommer att ha användning av den.
Vi hoppas att du nu känner dig bekant med vad Agenda 2030 är och vad Sveriges åtagande innebär för dig. Om du vill finns det mer att läsa om Agenda 2030. Vi har samlat en del länkar till olika myndigheters och organisationers webbsidor samt dokument om agendan som vi tror kan vara av intresse för dig. Lycka till!
Den här utbildningen har tagits fram i samarbete mellan elva myndigheter och två ideella föreningar.
Hör gärna av dig till
Muhanad Sammar
Statistiker på SCB och projektledare för arbetet med den här utbildningen
muhanad.sammar@scb.se
Statistikmyndigheten SCB förser samhället med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning.
